Startover

Älskling och jag har inte kunnat mysa ihop på väldigt länge. Det är inte särskilt tilldragande att mysa med en kräk-fontän kan jag tänka mig. Men nu när magen börjat lugna sig, hormonerna flyger inte åt tusen håll och maten får stanna har vi kunnat umgås mer bara han och jag. Titta på film tillsammans och så vidare.

Fast det är inte särskilt givande att ligga och kramas på kvällarna när man ska sova när man har en gaphals till kattunge. Känns lite komiskt att säga det men kan någon vara kattvakt så vi får tid för oss? xD Men då får jag väl inte en lugn stund för bebisen ^^

Hade en episod igårkväll och en imorse. Lagom roligt, men så länge det händer en gång då och då kan jag leva med det. Så länge jag inte går tillbaka till sjukhusbesök så är det lugnt för mig.

Fick trösta både katt och bebis idag också när ett muller hördes precis ovanför huset. Men det komiska är att det var bara ett muller, ingen blixt, inge fler knallar. Ett muller, regn sen var det över. Men bebisen vart jätteorolig så fick springa på toaletten. Tror bebisen råkade sparka till min blåsa :P

På måndag är det ultraljud. Då får jag se min lille bebis igen ^^ Och älskling får se sin bebis också. Han har fått se bebisen 1 gång, medan jag fått se han/hon två gånger. Fick även ett foto från andra gången som älskling fick se. Men inte riktigt samma sak.

Blir nog sängen nu. Får se om bebisen lugnar ner sig då. Just nu är det som att bebis har party i magen. Det kittlas :p